Linux funkar!

Linux funkar!

Vilka fördelar?

Varför Linux?Posted by Magnus Uppman Fri, February 13, 2015 09:36:19

Vilka fördelar finns det att anlita en konsult som använder program/hårdvara baserade på öppen källkod (open source)?

Ej inlåsning av kunden till proprietär programvara eller hårdvara.

Alla konsultens verktyg (program) som används är öppen källkod och tillgängliga för kunden för anpassningar och vidareutveckling.

Nyutvecklade program ägs av kunden som själv får avgöra licensform vid eventuell vidaredistribution.

Bara för att verktygen är öppen källkod så innebär det inte att produkter som utvecklas med verktygen också måste vara det.
Dessutom innebär det att skript och konfigurationsfiler till program som är öppen källkod inte behöver vara öppna, det är upp till kunden att avgöra.

Vilka fördelar finns det med program som är baserade på öppen källkod (open source)?

Kan supportas även om den som ursprungligen skapade programmet har övergivit det eller av annan anledning inte vill eller kan.

Kan felsökas av vem som helst då programkoden är fritt tillgänglig.

Kan optimeras och anpassas för olika behov.

Inga licenskostnader eller administration av licenser.

Obegränsat antal användare för alla program.

  • Comments(0)//linuxfunkar.tresjuor.se/#post14

Vad är Linux?

Varför Linux?Posted by Magnus Uppman Fri, February 13, 2015 09:26:37

Direkt från Wikipedia
(http://sv.wikipedia.org/wiki/Linux):

Linux eller GNU/Linux är ett Unix-liknande operativsystem som till största delen, och i några varianter helt, består av fri programvara. Det består i allmänhet av central programvara från GNU-projektet, kärnan Linux samt annan programvara från tusentals andra projekt. Det är ett av de mer framstående exemplen på vad utveckling med fri programvara och öppen källkod har åstadkommit.

En GNU/linuxdistribution är en samling programvara som förutom Linuxkärnan och GNU-systemet innehåller det som behövs för att få ett komplett, fungerande datorsystem. Det finns ett stort antal distributioner skapade av företag, privatpersoner och öppna projekt. En del distributioner är främst tänkta att användas på persondatorer, andra är avsedda för servrar. De större distributionerna är avsedda att kunna användas i de flesta sammanhang, och programvara som inte ingår i en viss distribution går ändå att installera där med måttligt besvär.

GNU/Linux är idag det klart dominerande operativsystemet bland superdatorer. Linux-kärnan används ofta också i inbyggda system, men resten av operativsystemet kan skilja sig väsentligt från GNU/Linux. Android, det dominerande operativsystemet för mobiltelefoner, är ett exempel på ett sådant annorlunda GNU/Linux-baserat operativsystem.

GNU/Linux blev vanligt på internetservrar redan i mitten av 1990-talet. Användningen på persondatorer var länge begränsad av framförallt tillgången på kontorsprogram. Installation av tidiga GNU/Linux-distributioner krävde relativt stora kunskaper i datorteknik. Större institutioner med Windows-miljö har också dragit sig för den skolning av administratörer och användare som en övergång kräver, och framförallt för att upprätthålla dubbla system, i de fall GNU/Linux inte helt kan ersätta den tidigare miljön.

GNU/Linux erbjuder sedan länge ett gott programurval på nästan alla områden. Installationen av de flesta distributioner sker med ett grafiskt användargränssnitt och är automatiserad, inklusive detektering av hårdvara och val av drivrutiner. För en icke-teknisk användare är byte från Windows till en välanpassad Linux-variant knappast svårare än byte från en generation Windows-system till nästa. Flera distributioner är avsedda för mindre avancerade användare.

  • Comments(0)//linuxfunkar.tresjuor.se/#post13

Alla skolor borde använda Linux

Varför Linux?Posted by Magnus Uppman Wed, February 04, 2015 19:09:41
Därför att:

Eleverna ska lära sig principer och koncept om hur datorer fungerar generellt. Inte bara "The Apple/Microsoft way".

Skolan spar pengar då alla program är gratis. Det behövs ingen "licensansvarig".

För en mer jämlik skola. Eleverna ska kunna använda samma program hemma som i skolan oavsett ekonomisk status. Datorerna kan göras mer tillgängliga för eleverna genom att fler datorer kan köpas in för pengarna som sparas på frånvaron av licenser.

Bättre kontinuitet i undervisningen då lärarna inte är beroende av Apple/Microsofts produktcykler och eventuella nedläggningar av produkter. En programvara som är open source (öppen källkod) kan skolorna själva vidareutveckla och fixa till efter egna behov.


Dessutom:

Datorer och tillbehör kan utnyttjas under en längre tidsperiod då målsättningen i Linux är att drivrutiner för äldre hårdvara alltid ska fungera vid en uppdatering av operativsystemet.

Eleverna lär sig att samarbete är viktigt då de ser avancerade program som bygger på öppen källkod och är utvecklade av tusentals olika personer tillsammans.

Det blir möjligt att experimentera mycket mer med olika datorer då programvaran inte är knuten med licenser till en enda specifik hårdvara.

Linux används i oerhört många produkter, allt ifrån smarta kort till stora servrar på internet. Att kunna Linux är en värdefull kompetens och kommer troligen att bli ännu viktigare i framtiden.

Främja innovationslusten hos eleverna genom att Linux bygger på öppna standarder. Produkter som följer en öppen standard kan tillverkas av vilket företag som helst (utan licenskostnader) och ändå vara kompatibla med varandra.

Hur ska det då gå till rent praktiskt?

Ge alla elever/lärare var sin bärbar dator med Linux och låt dom behålla den!
Tack vare Microsoft och deras kontinuerliga ström av nya och icke bakåtkompatibla programvaror så går det att köpa in nästan nya datorer (2-3år gamla) för en spottstyver.

Förslagsvis från åk 3-9.

Behövs inga "datasalar", eleverna kan använda sina datorer i alla klassrum som ett redskap precis som penna och papper.

Ge alla elever/lärare tillgång till web-mejl via nätverksleverantören. Med största sannolikhet så kommer ingen sakna Outlook.

Webbaserade läromedel och administrationssystem (typ Infomentor/Schoolsoft) som är oberoende av operativsystem.

Central Linux-server där elever och lärare har egna Git-konton för att lagra filer (http://git-scm.com).
Genom att använda versionshanteraren Git så kommer användarnas filer att sparas både på servern och på egna datorn.
Principen med Git är att man allltid arbetar med filer på egna datorn och därefter skickar uppdateringar till Git-servern.
Som en positiv bieffekt så lär sig eleverna att använda Git!

BYOD - Bring Your Own Device
Gör det möjligt för eleverna att använda sina egna telefoner/surfplattor/datorer i skolan och med full tillgång till IT-miljön.
Trådlöst nätverk som täcker hela skolan är självklart.

Länkar till där Linux används i skolan runt om i världen:

Norge

http://www.skolelinux.org/

Taiwan

https://dot.kde.org/2013/10/02/ezgo-free-and-open-source-software-taiwans-schools

http://ezgo.westart.tw/ezgo11/

Sverige

https://www.kth.se/csc/it-support-csc/environment/linux/linux-1.36790

http://larmiljoer.regionline.fi/?p=149

Finland

https://openbothnia.wordpress.com/

https://publications.theseus.fi/bitstream/handle/10024/26942/Forsman_Jean.pdf?sequence=1


Frankrike

http://libregraphicsworld.org/blog/entry/the-complete-story-of-paris-8-university-going-for-krita-blender-natron

USA

http://www.pennmanor.net/techblog/?cat=69

http://blogs.kqed.org/mindshift/2014/06/why-arent-more-schools-using-free-open-education-resources/



  • Comments(0)//linuxfunkar.tresjuor.se/#post1